we need pills to sleep at night.

Jag alskar er.
Jag saknar er.
Jag langtar efter er.
Juli ar inte sa langt bort, snart far jag traffa er igen.
Jag ar 24 ar och bor i Los Angeles. Hade ni sagt det till mig for 5 ar sen nar jag sprang runt pa Bulgariens gator i minikjol och med en tequilaflaska i handen, da hade jag aldrig trott er. Da var jag 18 ar och visste inte battre.
Ikvall hoppas jag pa middag med alla tjejerna i the Villas som antligen kommit hem igen.
Imorgon hoppas jag pa underbart fodelsedagsfirande pa Roxbury.
Pa onsdag hoppas jag pa att valkomna hem Angie och hennes syster Alicia som flyttar in till oss.
Dagarna efter det hoppas jag bara pa att vara lika lycklig som jag ar just nu. Tack!
Forresten fick jag 2 leveranser pa min fodelsedag.
En vacker blombukett fran T med Familj. Tack!
Och en nallebjorn med tre tillhorande stora ballonger med "Happy birthday" pa av en bekant.
Vi hors.
Jag och Chrisse. Antligen!

Mac daddy

Jahapp. Mitt forsta blogg inlagg med min nya dator. Har varit sa galen att jag skaffat mig en Macbook Pro, det ar nog den haftigaste pryl jag inforskaffat och jag ser det som en langtidsinvestering. Kostar 3000 kr billigare har i USA an vad den gor i Sverige sa det ar ju alltid positivt. Foralskad ar vad jag ar.
Annars har jag inte gjort sa mycket. Varit pa en klubb med endast latinas typ. Haft manga sena natter. Atit alldeles for manga munkar och snickers mini bites. Spelat fotboll och basket i 3 timmar. Badat och solat vid poolen. Planerat att grilla typ 40 ggr men gjort det 0 ggr. Jag har varit med pa middag hemma hos min bast van i Sverige, genom skype. Sen tittade vi aven pa Solsidan tillsammans, med kameran riktad mot tvn. Mys.
Som ni vet fyller jag 24 ar pa lordag, vilket kommer firas med pompa och stat pa tisdagen efter. Fick ett mejl av min promoter dar det stod att jag far valja valfri klubb som han promotar dar det ingar drinkbord, tarta osv. Jag far aven ta med alla mina tjejer pa middag. Sa det blir ett kul satt att valkomna alla tillbaks till L.A.
Tyvarr kan ju inte alla ni dar hemma vara med och det kanns riktigt ledsamt, min forsta fodelsedag utan mina nara och kara.
Jag vet att ni sitter dar nu och tanker "meen guud, kan hon snalla bara saga vad hon onskar sig sa att jag kan fa ge bort lite"! Okej, sa hogst upp pa onskelistan star Pengar. Pengar ar det enda jag behover och det vet jag ju att ni har liggandes hemma sa det ar ju en himla enkel present att ge om man sager sa. Jag ar snall i ar, begar inte sa mycket. Nast hogst pa listan star iaf snus, men det tanker jag ar mer komplicerat for er, sa hall er till pengarna, enklast sa.. for alla!
Nepp, nu ska jag aterga till mitt tvattande, har en san dag idag.
Forresten borjar jag verkligen vanja mig vid att vara ensam i lagenheten, lagom tills alla kommer hem.
1 vecka kvar tills vi ses igen. Langtar!

solen lyser, himlen är blå, är det verkligen i Sverige man ska vara då?

Jahapp mina vänner. Vad har jag haft för mig da?
Inte sådär jättemycket faktiskt. Mest hängt med mina nyfunna polare på kvällen, har även hikat (på dagen denna gången) med Louise, ätit en greksallad på melrose, sett en NBA match live från en VIP loge med drinkbord, tagit av mig mina höga skor och gått barfota i downtown, stekt vid poolen i 27 grader och sol, varit extremt uttråkad och nästan klättrat på väggarna, haft mysiga telefonsamtal, haft jobbiga telefonsamtal, kommit på att jag om drygt en vecka fyller 24 år och att jag då kommer sakna mina nära och kära som mest, snusat upp min sista svenska snus (skicka mer) och rökt alldeles för många cigaretter för att mitt svenska snus är slut (som sagt, skicka mer).
Men framför allt har jag nog, trots snusbegär (seriöst, skicka mer) och uttråkadhet (heter det så?), kommit på att jag trivs med min tillvaro just nu. Visst kommer dipparna då allt känns som en påse skit, men ändå, alla har vi såna dippar vart vi än är i livet och det är hur vi tar oss ur dom som räknas och varför vi tar oss ur dom. Det är bara en själv som kan välja hur man vill ha det i livet och vad man vill få ut. Bara JAG vet vad jag vill och bara JAG kan se till att det händer (CSN skulle kunna vara till stor hjälp också om dom bara sätter in pengar nån jäkla gång).

Lev i lycka allihopa, det gör jag.



Precis, man ska vara tacksam för det man har och får.

On top of the world

Jag vet faktiskt inte hur jag ska förklara min natt till tisdag. Jag och fyra killkompisar hade iaf bestämt oss för att köra en helnatt för en av dom skulle hem på tisdag morgon. Så första stoppet var ett berg .. vi skulle alltså hajka upp för det här berget kl 1 på natten i totalt mörker omringade av både hyenor och coyotes. Efter 20 minuter höll vi nästan på att vända för att det var så jäkla läskigt. Stup och mörker går inte hand i hand. Efter en timme var vi till slut uppe på toppen och utsikten gjorde att varenda spindelnät, varenda stup, varenda smala kringelikrokiga stig var värt det. Där satte vi oss på en bänk och njöt. Vi hade utsikt över L.A och över det oändliga havet. Det är så svårt att försöka förklara det här för er, man måste vart med för att verkligen veta hur bra det var. Så där satt vi.. jag, en till svensk, en mexare och två hongkongare, kl 2 på natten, skrattandes. Magiskt! Men natten var inte slut där. Vi hittade en breeed väg som vi kunde ta när vi gick ner igen, haha hade vi tagit den på vägen upp hade vi nog sparat in på både tid och krafter men vi hade också missat allt det spännande, vägen ner var dock ganska mäktig den med. Gigantiska grindar och buskar som täckte gigantiska hus. Jag gick med öppen mun hela vägen ner, herregud. Vissa hus kunde man inte ens se för att trädgården var så förbaskat jäkla stor. Efter det tog vi bilen till Santa Monica Piren för att titta på soluppgången. Vi satte oss längst ut på piren och väntade, då var klockan fem på morgonen, men efter en timme blev vi så rastlösa så vi gav upp. Solen ville tydligen inte komma upp den tiden som den skulle så vi orkade inte vänta. Men såklart började den smyga fram så fort vi satte oss i bilen men det struntade vi, vi hade ändå haft en magisk natt och det kunde nog faktiskt inte bli så mycket bättre än så. Efter det var det bara att ta sig till lägenheten där killarna bodde för att sen säga farväl till den ena killen som skulle tillbaks till Sverige. Trist som fan. Klockan hann bli 7 och det var bara att gå hem och sova. Och det gjorde jag typ resten av tisdagen.

På onsdagen blev det utgång i Hollywood med Louise och Emma. Jag tänker inte berätta om det, haha.
Dagen efter var vi uttråkade och rastlösa så vi drog till Orange County som ligger drygt lite mer än en timme bort. Vi åkte runt där och letade efter Louises kompis hus, hon hade hans adress men inte hans nummer och hon hade heller inte träffat honom på 2 år, och han visste heller inte om att vi skulle komma. Efter många om och men lyckades vi ta oss till hans hus som är typ en ranch i bergen. Han hade massa djur, inklusive en lama. Han hade tydligen planer för dagen så efter 20 minuters catching up åkte vi tillbaks till L.A igen. Egentligen skulle vi ner till Laguna Beach och kolla på solnedgången med den planen gick i stöpet så fort vi märkte att bilrutan på min sida hade lossnat och den gick inte att få upp. Så hela vägen hem var rutan nere, yes.

Värmen har kommit, 27 grader och sol idag, så jag har legat vid poolen hela dagen och jobbat på brännan. Sen har jag bara degat och nu är jag hemma efter att min vän Frankie bjudit mig på mat. Han tyckte väl synd om mig för att jag varken har mat eller pengar just nu. Men jag har stekande sol hela helgen iaf, det är ju alltid något.

Alldeles för långt inlägg och alldeles för tråkigt för er att läsa. Förlåt!



Eller inte.


Livsnjutare kan man väl säga.

The Abbey i onsdags avslutades precis så som jag ville, jag somnade med ett leende och vaknade med ett leende. Dock sov jag bara en timme men det vare värt!
Hade dock lite ångest över det när jag sen visste att jag hade bokat en playdate med min vän Bianca. Hon är dock en sån energifylld och rolig (och vacker som få, om det nu spelar roll ehh haha) tjej att jag inte alls kände mig trött när vi sågs. Vi tog en promenad längs Santa Monica Beach och jag skrattade nog 90 procent av tiden. Jag har mött min överman/kvinna. Sen drog vi hem till mig tills det var dags för henne att dra iväg på ett event.

I fredags fick jag äntligen se det riktiga Venice efter att ha bott här i ett x antal månader. Min vän Hannah plockade upp mig och vi promenerade längs Venice Boardwalk som ligger vid stranden. Det var häftigt att få se och jag undrade tusen ggr om varför jag aldrig varit där förut. Jag har varit i Venice men inte just där. Sen bestämde jag och Hannah att hon, med tanke på att hon är född och uppväxt i Kalifornien, ska visa mig ett nytt ställe en gång i veckan, som en tradition, så att jag får se så mycket jag bara kan av Los Angeles.

Lördagen var ganska lugn. Mötte upp lite vänner på kvällen men det var ganska chill.

CSN papper är inskickat och jag hoppas på att jag snart får mina pengar. Jag behöver dom, jag behöver dom real bad. Men snart så.

Klockan är morgon här och jag har sovit kanske två timmar. Jenny som är här och hälsar på min rumskamrat Mariah, skulle flyga hem idag så hon var tvungen att gå upp klockan 6 imorse. Och hon kom upp, vilket är bra, men hon hade också tagit fel på tiden en timme så hon missade planet och är ombokad på ett nytt imorgon samma tid. Bra jobbat PG. Så nu är dom och hämtar henne på flygplatsen igen, haha.

Ne, jag ska nog försöka sova ett tag, jag är för trött för att leva. Godnatt!



Ja, jag är lycklig, vadåra?!



May the force be with me

Försökt rehalibitera mig efter Vegas, nästan hel igen. Ska dock förstöra det med att gå ut i Weho ikväll, på The Abbey. Sen blir det rehab i några dagar till, men jag menar hallå, jag har ju jullov fram till 14 februari så jag har ju ganska lång tid på mig att "friskna" till. Annars har det inte hänt så mycket sen sist faktiskt. Adiba har lämnat mig och det känns, tacka gudarna för att Carmen finns här och ger mig massa kärlek (eller kärleken får jag kring 7 på kvällen när det är dags för hennes middag).
Solen har hittat tillbaks till SoCal och det gillas starkt efter allt regn som öst ner det senaste. Men nu är vi uppe på 20+ igen så ordningen är återställd.

På Måndag åker Mariah och Jenny hem till Sverige så då är det bara jag kvar i denna gigantiska lägenhet fram till 27:e januari. Kommer helt klart kännas tomt och med tanke på att man är van att hela tiden ha någon runt omkring sig så kommer jag garanterat klättra på väggarna. Men jag får helt enkelt se till att hitta på så mycket saker som jag bara kan. Har ju trots allt lite amerikanska vänner jag kan umgås med.

Saknad och kärlek till mina nära och kära hemma i Sverige. Längtar till Juli för då ses vi igen så ta semester från era jobb då så vi kan umgås heela tiden fram tills jag åker tillbaks till US and A.

Ja just det, bilder från Vegas finns på min Facebook, tar alldeles för lång tid att ladda upp allt här.

Peace and Love.


Har alltid gillat naturmänniskor.

den är furlig jag trur

Jag vill börja med att säga Gott Nytt År till er allihopa!

Har precis kommit hem från en galen helg i Las Vegas. Första kvällen drog syrran med Mariah och company på manlig strippshow, Thunder from down Under som den så fint hette. Jag och Jenny valde att skippa den showen och istället dra ut på eget äventyr. Vi valde det sjabbigaste casinot i stan, Flamingo tror jag det hette, och där satt vi framför varsin maskin och bara spela bort slant efter slant. Vodka redbull serverades i väldans fart, gratis också med tanke på att folk helst ska bli så fulla som möjligt så att dom spelar bort ännu mer pengar, och det gjorde vi. Klockan 2 på natten bestämde vi oss för att dra vidare på gayklubb, vi kände oss nämligen inte tillräckligt uppklädda för vanlig klubb, så ja där hamnade vi och efter det så är det helt svart. Varken jag eller Jenny har någon aning om hur vi har tagit oss tillbaks till mitt hotellrum (Jenny bodde på ett annat hotell men lyckades aldrig checka in där förrns dagen efter vi kommit fram till Vegas, haha), det enda vi vet är att vi kom hem runt 7 på morgonen och då däckade Jenny på soffan med endast en badrock som täcke. Dagen efter vaknar vi båda två med en bakfylla som heter duga, men syrran som hade sovit lite mer än oss var pigg och glad och ville ut på promenad i ett 0 gradigt Vegas. Så det var bara att bita ihop och lyda. Efter ett x antal timmar så fick jag äntligen krypa ner till sängs och sova i 3 timmar, tills det var dags igen. Klänning och klackar drogs på och alkoholen korkades upp, jag väntade dock med första klunken tills efter 12 slaget, vilket jag är jäkligt glad över. Så strax innan 12 möttes vi upp allihopa för att ta oss ner till huvudgatan och titta på fyrverkerierna, det var så sjukt vackert och mäktigt. Hela gatan var täckt av människor och i kör räknades det ner. Sen vare Gott nytt år och snabbt in till en klubb som heter XS som är utnämnd till USAs bästa klubb. Där började det riktiga festandet och det fortsatte fram till 04.00, därefter drog jag, Mariah, Jenny och Dave till en strippklubb. En kille som satt bredvid oss framme vid strippscenen bad mig välja den mest attraktiva strippan som jag skulle vilja ha en privat lapdance av, jag gjorde som han sa och det slutade med att han betalade henne 100 dollar så jag kunde få en privat dans i ett mörkt rum, haha. Så ah, det var så mitt 2011 började.

Jag tackar och bugar för 2010, ett år fyllt med blandade känslor, sorg, glädje, flytt, nya upplevelser och intryck. För ett år sen hade jag inte trott att mitt Nyår skulle firas i Las Vegas med pompa och ståt, men ingenting är omöjligt och jag är glad för denna förändring i mitt liv. Nu är det bara att luta sig tillbaks och njuta av 2011 som att det inte finns någon morgondag.


Jenny i bilen hem från Vegas:
- Alltså, jag vet ju att jag har haft sjukt kul, men jag kommer bara inte ihåg!

Fuuuurligt!

Uppdaterar med bilder så fort jag lagt in dom. Adjö.


RSS 2.0